Ska världens första anläggning för massturism förstöras – trots att den är kulturminnesmärkt?
Hitlers gigantiska semesteranläggning i Prora på Rügen är föremål för häftig debatt.
Detta märkliga monuments historia började den 2 maj 1933. Hitler lät då avskaffa den tyska
fackföreningsrörelsen och införde i stället Arbetsfronten.
I november tillkom ytterligare ett organ riktat till arbetarna: KdF, uttytt Kraft durch Freude (kraft genom glädje).
Denna organisation skulle ta hand om massornas fritid. Det gällde sport, sociala sammankomster, konserter, hobbyverksamhet,
semesterresor och diverse fritidsnöjen.
Semestern förlängdes från en till två veckor.
Allt detta inordnades under dr Robert Ley, ledaren för
Arbetsfronten och KdF. Många andra nazipampar såg med avund
på den självmedvetne dr Ley, som genast satte igång att skissera storvulna projekt.
En intensiv semesterverksamhet utvecklades och KdF blev världens största researrangör.
Organisationens stora passagerarfartyg förde hundratusentals tyskar till Italien, Portugal,
Madeira och Nordafrika.
4,5 kilometer lång
Det största projektet invigdes dock på treårsdagen av fackförbundens förintande, den 2 maj 1936.
Det var semesteranläggningen i Prora på Rügens ostkust, en bit söder om Sassnitz.
Arkitekten Clemens Klotz, en gammal vän till Ley, hade fått i uppdrag att genomföra bygget.
Klotz hade ritat en anläggning som sträckte sig hela 4,5 kilometer längs stranden.
I mitten skulle ett forum bildas med jättelika lokaler för konserter, film, kaféer och allmänna sammankomster.
Norr och söder om detta centrum sträckte sig sammanhängande huslängor i flera våningar på vardera två kilometer.
Monotonin bröts av tvärsgående,
fartygsliknande huskroppar som sköt ut i havet.
I dessa skulle folk äta, läsa och roa sig med bland annat biljardspel.
20 000 människor skulle kunna semestra samtidigt på Prora, som förseddes med egen järnvägsstation.
Också inredningen i semestervåningarna var välplanerad.
De blev små rektanglar på cirka elva kvadratmeter med mellandörr, om familjen behövde flera rum.
Skulle ge starka nerver
Det var inte av idel välvilja som naziledningen bekymrade sig om sitt folks fritid.
Hitler hade pekat på erfarenheten från första världskriget.
Enligt hans mening förlorades det genom att tyskarna ”tappade nerverna”.
Proraparadiset var ett led i att undvika en upprepning av detta: ”... jag vill ha ett folk med starka nerver,
ty bara med ett folk som har nerverna i styr kan man verkligen bedriva stor politik”, sade Hitler.
Det var uppenbart att ordet ”politik” också kunde betyda ”krig”. Sol- och badrekreationen på Rügen
var en del i krigsförberedelserna.
Bygget satte igång med en rivstart och stor effektivitet. Tusentals arbetare sysselsattes och efter
två år kunde den första huskroppen förses med tak.
Men kriget satte käppar i hjulet och projektet avstannade.
Väggar och innerstruktur för anläggningen blev dock klara och står där än i dag.
Efter kriget demonterade ryssarna allt som de ansåg sig ha nytta av – bland annat
fönsterkarmar, dörrar, värmeutrustning och turbiner.
Sedan kom gemene man och plundrade.
Därefter blev anläggningen avspärrad som militärområde och ett ”Mini-Prora” skapades, dit det kom tusentals
militärer från Warszawapaktsstaterna och
även från ”vänligt sinnade länder” i tredje världen för träning och utbildning.
Rykten surrade om att man här hade byggt en underjordisk ubåtsanläggning.
Även svenska militärer kände sig oroade över den intensiva aktivitet som utvecklades inom det tilltänkta
semesterparadiset.
Vad göra?
När Tyskland återförenades blev området åter tillgängligt för allmänheten. Militärerna försvann.
Men både deras nybyggnadsprovisorier och alla
raserade huskroppar vittnar om det DDR-förflutna.
En del av anläggningen hade nyttjats för skjutövningar med tunga vapen.
Nu vet man inte riktigt vad man ska göra med Prora, som är statlig egendom.
Några av byggnaderna har tagits i bruk för de mest skilda verksamheter: teater, konstutställningar, vandrarhem,
företagslokaler och ett litet museum om projektets historia.
Men husmassan är för stor för Rügen och för omfattande att bemästra för de lokala myndigheterna.
Man har svårt att hitta en helhetlösning, alldeles för få investerare har hört av sig.
Regionalstyrelsen för Rügen har deklarerat att Prora ska rivas, åtminstone till stora delar.
Det tycker emellerid inte en grupp på 80 unga arkitekter från Rotterdam,
som har massor med uppslag till hur Prora ska uppstå i ny glans. Men var finns pengarna?
Enorm betydelse
En sak är säker: Proras historiska betydelse är enorm.
Anläggningen var inte bara ett sätt för nazisterna
att organisera det tyska folkets fritid (något som godtrogna utlänningar beundrade – projektet
fick pris vid 1937 års världsutställning i Paris).
Det var också det första exemplet på en anläggning för massturism.
Sådana växte efter kriget upp som svampar på Mallorca, Kanarieöarna, Cypern och andra ställen kring Medelhavet.
Dit har miljontals nordeuropéer flytt för att lapa sol och rekreera sig.
Men kanske inte under riktigt samma former som var brukligt inom Kraft durch Freude.
